Andra UTE-träffen vid Mosebacke

UT I NATUREN, VINTERN 2014

en rapport från andra träffen 140126, Ösan vid Mosebacke

Mulet, – 5 grader, måttlig O vind, 15 cm snötäcke

Denna januarisöndag var vi åtta personer som mötte upp på Billingehovs parkering för en utflykt i UTE-cirkeln. Vi började med avprickning och genomgång av förra träffens rapport. Därefter satte vi oss i bilarna och for iväg mot dagens mål. Vi åkte till Horsås och parkerade bilarna utmed vägen in till Mosebacke.

Först vandrade vi in i tallskogen på vägens norra sida. Där i snön såg vi ett par nya mullvadshögar uppgrävda. Det finns aktivitet i underjorden, marken är nästa otjälad under snötäcket. Jorden i högarna var grovmo till mellansand, 0,1 – 0,5 mm stora partiklar. Det är den storleken som lättast vindtransporteras. Detta ledde in oss till de geologiska bildningarna i området. Vi hade kommit upp på några gamla sanddyner, kanske 5-8000 år gamla. Vid den tiden var det mycket blåsigare och torrare klimat än nu. De då dominerande sydliga vindarna blåste ihop sanddyner av barkantyp i området. Det finns flera sådana områden norrut i trakten. Det vi var på nu är Gudmundstorpsområdet.

Vi följde sedan en djurväxel, med spår av rådjur och harar, ned till Mellomkvarnsbäcken. Bäcken var till största delen istäckt. Vi följde bäcken ned till att den rinner ihop med Ösan. Där ligger ruinen efter Gudmundstorps kvarn. Det har varit ett rejält bygge, grunden består av stora huggna stenar. Vi kollade på dem en stund och funderade på hur kvarnen kunnat se ut. Genom ruinen rinner bäckens vatten ut i Ösan. I gamla skrifter nämns kvarnen som en tullkvarn redan på 1550-talet som Horsås kvarn. Det var på Gustav Vasas tid, tullkvarn innebar att avgift fick betalas till staten. Enligt senare uppgifter i Svenska kvarnar, var den i drift 1940 och tillhörde Knistads gård. Vatten till kvarnen har också tagits ur Ösan via en grävd kanal från ett dämme ca 300 m uppströms.

Därefter gick vi fram och tittade på den gamla, numera raserade träbron över Ösan. Det var säkert en vacker bro, när den var i funktion. Här gick förr vägen mellan Horsås och Knistad förbi kvarnen. Vi kollade på Ösan och konstaterade att vattenföringen minskat sista tiden. Det var ränder av is utmed stränderna ca en halv meter upp. Vår förhoppning var att få se någon strömstare i det forsande vattnet. Men så blev det inte. Däremot hörde vi en gärdsmyg bland buskarna i strandlinjen.

Vandringen gick sedan söderut, uppströms. Tanken var att vi skulle gått på strandvallen, men vi tog oss inte över den gamla kvarnrännan. Så vi fick gå i åkerkanten en bit. Åkern var nyplöjd sedan senaste snöfallet. Utmed åkerkanten tittade vi på vilka träd som växte där och ner mot ån. Det var ask, sälg, björk, ek, asp, hägg, hassel, gråal och klibbal. Vi repeterade hur deras knoppar ser ut. Här såg vi också vinterståndare av hässleklocka, strätta, skräppa och brännässla. I träden såg vi koltrast, entita, nötväcka och talgoxar flyga omkring. På snön syntes fallna fjäll av frön, hängen och knoppar. Det tyder på att fåglar varit där och letat föda. Vi passerade ett jätteblock, på det växte kakmossa och några arter av bägarlavar. Därefter gick vi ner för ravinkanten till ån. Här var det gott om döda, fallna träd, främst gråal och hägg. De var angripna av olika svampar, vi såg flera arter av skinn och tickor. På ett ställe såg vi alticka och när vi delade på den fann vi små vita larver. Det var albrunbaggens larver, som livnär sig på altickan och pulveriserar den. På en stubbe såg vi svampen stubbhorn. När vi rörde på den flög det vita sporer från den. På några trädstammar såg vi trädhättemossa och krusig ulota. Vi skiljde dem åt genom längden på skaften till sporkapslarna.

Nere vi ån, så sökte vi upp kvarnrännans början vid dämmet. Här satte vi oss på det gamla stenfundamentet, dinglade med benen, lyssnade på bruset av forsande vatten och drack vårt förmiddagskaffe. Det smakade som vanligt bra och vi satt en stund och bara njöt av att vara.

Här vände vi och vandrade först utmed kvarnrännan tillbaka över fallna trädstammar. Det blev lite gymnastiska övningar. Men det gick bra och vi kom tillbaka till kvarnruinen. Här gick vi sedan vägen tillbaka till bilarna. I snön utmed vägen såg vi spår efter skogsmus, det började med ett hål i snön och slutade i andra ändan ett nytt hål. Väl tillbaka till bilarna så konstaterade vi att vi sett både natur och kultur. Det var så jag mindes utfärden. /INGVAR

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *