Läs om första UTE-träffen här!

”UT I NATUREN, VINTERN 2014”

en rapport från första träffen 140112, Tovatorpsbäcken Skövde

Mulet, snöfall, -3 grader, svag O vind, 4 cm snötäcke.

UTE2014

Så var helgerna över och dags för att börja en ny vintercirkel ”Ut i naturen” Idag kom 14 naturintresserade personer till Billingehovs parkering för att vara med. Vi började med en presentation av oss själva. Därefter diskuterade vi fram vilka målsättningar vi har för cirkeln.

Det blev: att följa året i naturen från vinter till vår, att se de små organismerna i det stora, att lära oss några arter av olika organismer, som växter, svampar, mossor, lavar, småkryp, fåglar, m.fl. att bekanta oss med olika naturområden i Skövdes närhet att få en social samvaro med naturintresserade människor och trevliga fikastunder i det fria. Därefter satte vi oss i bilarna och for till dagens mål, som var Tovatorpsbäcken på det militära övningsfältet mellan Skövde och Skultorp. Vi parkerade bilarna utmed ett stridsvagnsspår och började vår vandring. Vandringen gick en bit motströms mot N Kyrketorps gamla kyrka.  Tovatorpsbäcken är ett mindre vattendrag som rinner upp i Billingekanten vid Klasborg, kallas här för Risängsbäcken, rinner sedan ner förbi Skultorp och N Kyrketorps gamla kyrka och kallas här Tovatorpsbäcken. Rinner därefter in i Paradissjön och därefter byter den namn till Svesån och rinner förbi avloppsverket och sedan ihop med Ösan. I det område vi vandrade är Tovatorpsbäcken ett Natura2000-område. Det innebär att områdets naturtyper och arter skall skyddas enligt EU-direktiv. Enligt områdets beskrivning finns längs Tovatorpsbäcken raviner med alsumpskog och artrik granskog. I västra delen finns rester av hagmarker med många äldre ädellövträd med rik moss- och lavflora. Svampfloran är rik i området. Marken är kalkrik. Arealen är 27 ha och viktigaste naturtyper är lövsumpskog och svämlövskog.

Vi vandrade ner i ravinen, ca 5-10 m djup. I ravinkanten såg vi grova tallar och granar. Tallarna hade fiskfjällsbark, det tyder på att de är gamla, mer än 150 år. Därefter gick vi utmed bäcken. Bäckens lopp är starkt meandrerande, d.v.s. den slingrar sig fram nere i den breda ravinen. På vissa ställen såg vi korvsjöar. Det är gamla avsnörda bäckslingor som upp- står när bäcken genom erosion i krökarna skär sig igenom och stöter på fåran nedströms. Detta har pågått sedan istiden och efter hand fördjupas ravinen. Vi gick bitvis alldeles intill bäckfåran på den s.k. älvvallen. Den uppkommer när marken översvämmas och vattenhastigheten sjunker. Då avlagras sand och mo intill bäckfåran. Efter den senaste tidens milda och nederbördsrik väder, så var vattenföringen i bäcken hög, den gick nästan full. Längs bäckkanten såg vi rutlungmossa ”tapetsera” slänterna. Mossan är en signalart för fin natur i kalkrika miljöer. Här fanns också en växt med vintergröna blad, vi gissade att det var kärrbräsma. Utmed bäcken finns grova klibbalar, några av dem är döda. Vi såg några svampar på dem. Det var några arter av tickor och skinn. Här växer också en del gran, flera av dem hade blåst omkull. Vi såg flera stora vindfällen. På dem såg vi klibbticka och laven ärgnål, som är en liten ärggrön knappnålslav. I lupparna såg vi dess uppbyggnad. Marken var efter nattens snöfall snötäckt och vi såg knappt några mossor. En mossa som stack upp med synliga spårkapslar var björnmossa. På något ställe såg vi revlummer sticka upp. Av fåglar såg vi en kungsfågel. På snötäcket såg vi en del småkryp, såsom spindlar, vintermyggor, flugor, hoppstjärtar och någon stövslända. De tyckte nog att marken var för blött under snön.

Strax före elva sökte vi upp några lågor (liggande trädstammar). Vi satte oss på dem och drack vårt förmiddagskaffe. Ledaren läste en krönika om värdet av död ved i skogen och att det är trevligare att sitta på fallna stockar än på stubbar. På fallna stockar kan man sitta närmare varandra, småprata om naturintrycken och byta bulle mot sockerkaka. Det är många andra som också är intresserade av gamla stockar, 6000 arter i Sverige är beroende av död ved. Kanske någon av dem kittlar en där bak och förgyller kafferasten när man sitter på stocken.

Vi vände sedan, gick högre upp i ravinen och längs ett stridsvagnsspår tillbaka till bilarna. På hemvägen passerade vi Paradissjön. Vi stannade vid sjön med hopp om att få se en strömstare, men det fanns ingen där. Vid en snabbtitt vid Skövde fågelklubbs fågelmatning såg vi blåmes, talgoxe, nötväcka, entita och större hackspett. Sedan körde vi tillbaka till Billingehov. Det var så jag mindes utfärden. /INGVAR

Kommentera

One thought on “Läs om första UTE-träffen här!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *