UT I NATUREN, VINTERN 2014

En rapport från fjärde träffen 140223, Mosebacke vid Ryds ängar

Mulet, +5 grader, måttlig S vind, mestadels snöfritt.

Idag, en för årstiden varm söndag, var vi åtta personer som mötte upp på Billingehovs parkering för en träff i cirkeln. Vi började med avprickning och genomgång av förra träffens rapport. Sedan satte vi oss i bilarna och for mot Rånna. Vid Mosebacke parkerade vi bilarna och började vår vandring. Området här tillhör naturreservatet Ryd-Rånna.

UTE4_hasseö

Eftersom det senaste tiden varit varmt för årstiden, så var vi förväntansfulla på att få se vårtecken under vandringen. Först gick vi in en hage som betats av nötkreatur. Här växer en del träd och buskar. Buskarna är främst hassel, hagtorn och en, träden är ask, lind, ek, fågelbär, vårtbjörk, vildapel och några hagmarksgranar. Först kollade vi på hasselgrenarna efter honblommor. De fanns där med sina rödaktiga märken. Hanhängena var sträckta och gulaktiga, så hasselns blomning har börjat. På en hassel såg vi en bladknopp vara uppsvälld, nästan 1 cm stor, och gulaktig. Det var en gall orsakad av hasselgallkvalster, Phytoptus avellanae. Inuti finns övervintrande kvalster, när bladen slår ut vandrar kvalstren till unga skott och tränger in i de nya knopparna. Här växte en vildapel, dess grenar var helt UTE4_vårfryleöverväxta av lavar. Vi kände igen skrynkellav, slånlav, blåslav, glänsande sköldlav, brosklav och vägglav. På marken fann vi vårfryle i knopp, lite värme till och de börjar blomma. I ett odlingsröse växte en grupp med stora, flerstammiga lindar. Vi kollade på deras växtsätt med hängande grenar. På grenarna såg vi några gamla, kvarsittande fröställningar med segel. Vi tittade också på lindens bladknoppar, ”Linda Rödvante”. De har ett större och ett mindre knoppfjäll, ser ut som en rödaktig tumvante.

Uppe i träden hördes en del fågelsång från fåglarna. Vi lade märke till talgoxe, blåmes, entita, nötväcka, grönfink, korp och gröngöling. Den senare hörde vi samtidigt som vi tittade på en myrstack med av gröngölingar uthackade hål. Gröngölingen hackar fram och äter övervintrande myror. Hålen gör att kyla tränger in i myrstacken och det kan bli ödesdigert för den. Vi såg inga myror framme vid denna myrstack. Nästa skådeobjekt blev en fallen trädstam. Vid basen såg vi myceltågor av honungsskivling, som troligen dödat trädet. Under barken hittade vi flera övervintrande snäckätande asbaggar. Här fanns också fruktkroppar av slemsvampen gul ullklubba. På ett annan liggande trädstam såg vi flera tickor och skinn. Vi kände igen kantarellmussling, borstticka och vinterticka, den senare har fot.

UTE4_svampPå den öppna delen av hagen passerade vi flera tuvor. Det var myrstackar, de flesta bestod av uppgrävd sand och beboddes troligen av svart eller gul tuvmyra. Men en stack var byggd av avbitna grässtrån. När vi petade i den såg vi aktiva myror. De såg ut som röda stackmyror. Vid examination hemma, så blev det hårig hedmyra. Den lever på öppna marker och är en vanlig art i hela landet. På stacken fanns en spillningshög av en räv. Den var lagd där som revirmarkering. Vi delade på den och fann rester av hår och violettglänsande skalbaggsdelar, de var efter skogstordyvlar.

Vandringen gick sedan ur hagen och fram till en mindre bäck. Den porlade vårlikt efter snösmältningen. Här letade vi upp några liggande trädstammar, satte oss på dem och fikade.

Det smakade som vanligt bra, speciellt eftersom solen nästan trängde fram. När vi satt där fick vi syn på ett par rådjur på andra sidan bäcken. Efter fikat kollade vi på marken och fann några olika mossor. Det var skuggthujamossa, cypressfläta, vågig praktmossa, vågig sågmossa, bäckrundmossa, hasselsprötmossa och ett par olika fickmossor. En gammal trädgren var grönfärgad, likt målad med kuprinol. Den var grönrötad av svampen grönskål, vi såg inga fruktkroppar.

Vi följde sedan bäcken en bit uppströms. I ravinen låg flera vindfällen efter stora granar. Marken här var blöt och det gungade under våra fötter. Så trädrötterna har svårt med fästet och blåser lätt omkull. På ett ställe här såg vi västlig hakmossa, en ganska ovanlig mossart. Och så i sydsluttningen fanns en blommande blåsippa, till glädje för alla. Årets första!

Vandringen gick sedan in i hagen igen och vi tog oss mot bilarna. Innan vi lämnade hagen tittade vi på några enar. Här provsmakade vi på bären. På några grenar såg vi kikbär, orsakade av engallmyggan. När vi delade på kikbären, så hittade vi en liten orangefärgad larv, engallmyggans larv. Det var så jag mindes utfärden. /INGVAR

 

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *