Ut i Naturen – Vår

UT I NATUREN, VÅREN 2014

–         en rapport från första träffen 140428, Kullabolet Skultorp

Klart, 12 grader, svag SV vind.

Nu har våren kommit och det har blivit dags för start av vårcirkeln, 15:e årgången och 290:e träffen i cirkelserien sedan starten år 2000. Cirkeln går i samarbete med Studiefrämjandet. Idag var vi åtta personer som träffades på Billingehovs parkering för en utflykt. Några som skall vara med i cirkeln hade förhinder idag, så vi blir fler framöver. Efter en genomgång av cirkelns målsättning satte vi oss i bilarna och for till Skultorp. Där parkerade vi utmed vägen upp till Nabben.

Kullabolet är en torrbacke, en moränkulle som ligger i naturreservatet Hene-Skultorp. Moränen är kalkrik och det gör att det blir en fin flora där. Kullen slås med lie och efterbetas på hösten. För några år sedan var det mera buskar på kullen, men de har röjts bort. Genom den åtgärden har floran utvecklats i positiv riktning, backsipporna har ökat.

Vår vandring gick först upp en bit längs vägen mot Nabben. Utmed vägen rinner en pytteliten bäck, den gör vägkanten frisk. Här såg vi humleblomster i blom, den pollineras ofta av humlor, därav namnet. Ett annat namn är farmors nattmössa. Majsmörblommor fanns här i blom trots namnet. De är apomiktiska, d.v.s. de sätter frön utan befruktning. Avkomman är då identisk med föräldern. Om det sker en mutation så går den vidare och en ny variant uppträder. Det gör att apomikter uppdelas i småarter. Majsmörblomman har 495 beskrivna småarter. Exempel på andra apomikter är maskrosor (> 900), hökfibblor (> 2500), daggkåpor (> 35) och björnbär (> 100). Andra arter utmed vägen var skogsnäva, tomtskräppa, körvel och rödblära ( en hanplanta i blom, smala blommor). Här såg vi också ängsfräken, trekantiga grenar, senare såg vi åkerfräken med fyrkantiga grenar och kärrfräken med femkantiga grenar.

Vi svängde sedan av vägen och kom in i en betesmark. Här kollade vi först på skogsbingel, den är en tvåbyggare, d.v.s. den har hon- resp. hanplantor. Vi fann båda, de var överblommade. Honplantorna hade svällande fröanlag, hanplantorna hade bara ståndarstänglarna kvar. Skogsbingelns frön har elaiosom, ett fettrikt bihang som lockar myror. De bär iväg fröna en bit, tröttnar och biter av/äter upp elaisomet och lämnar fröet. Det har då förflyttats en bit. Andra växter med elaisom är violer, frylen, nunneörter, blåsippa, vitsippa, vårlök, lungört och kovaller. I hagen såg vi knippfryle, gullviva, buskviol, skogsviol, hönsarv, våtarv, backskärvfrö, svartkämpar och körsbär. Gräset vårbrodd sågs också, det innehåller kummarin, vars doft kommer fram i torkat tillstånd. Vårbrodden plockades och torkades förr och lades i linneskåpen. En sjuk vitsippa med svarta sporhopar på undersidan hittades, den var angripen av sipprost. Ormbunkar som vi såg ”rulla upp sig” var örnbräken och träjon.

Efter att vi gått igenom hagmarken, så kom vi till torrängen Kullabolet. Här såg vi först lundstarr och blad av orkidén nattviol. På höjden fanns sedan en stor mängd backsippor, de var i slutet på blomningen. Vidare växte här sötvedel, liljekonvalj, storrams, bergslok, ängsdaggkåpa och gökärt. Vi såg på gökärtens ”göklika” blommor. Ett par enar växte här, det var en hanen och en honen, vi såg på skillnaderna på blomknopparna och att honenen hade bär. På dem fanns några kikbär, åstadkomna av engallmyggans larver. Vi delade på ett kikbär och hittade en puppa däri. Kikbär kokades förr ihop med söt mjölk och gavs till barnen med hopp om bättring när de fått kikhosta.

Nu hade vi blivit kaffesugna och vi sökte upp några stenar att sitta på. Här intog vi kvällskaffet och njöt av att bara vara i naturen. Därefter gick vi via oxadreven, en fägata, tillbaka till bilarna. Utmed den såg vi skogstry, kirskål, maskrosor, kardborre, tusensköna och några daggkåpor. Några av kirskålens blad var buckliga, i bucklorna ligger kirskålsbladloppans ägg. En daggkåpa hade ”svanvingar” vid bladbasen, det var ängsdaggkåpa, en annan hade överlappande bladbaser, det var valldaggkåpa och en tredje hade öppen bladbas, det var glatt daggkåpa.

Fåglar vi sett och hört under kvällen var koltrast, taltrast, rödhake, bofink, lövsångare, blåmes och talgoxe. Några humledrottningar av mörk jordhumla sågs också flyga. Innan vi kom till bilarna, så smakade vi på almens frön. De har en svag nötsmak och kan användas i sallader. Almen är ett idag hotat, rödlistat träd. I södra Sverige är almen borta p.g.a. almsjukan. Den sprids med almsplintborren.

Det var så jag mindes utfärden. /INGVAR

Vandring i Billingekleven 4 maj

Söndag 4 maj kl 10.00

Vandring i Billingekleven, sippor längs bergskanten. Samling Infotavlan mellan Hagenstugan och

parkeringen på Billingen. Vi ser på vårblommor utmed bergskanten. Bra skodon, fika tas med.

Ledare Ingvar Fredrikson, 0500-435541

Natursnokar ute på nya äventyr

Söndagens utflykt med Natursnokarna blev en härlig vandring på vitsippsmattor.

Ramslöksblad, kirskål och daggkåpa – primörer från ängar och lund tillagades på stormkök innan vi hittade ”Stockarännan” som är en ganska bortglömd väg uppför berget.

Nästa och sista utflykt för våren blir den 18 maj.

snok21

Snokar på upptäcksfärd bland stock och sten

En häftig spindel, ropar någon. Tyvärr ville den inte bli närskådad med lupp.

En häftig spindel, ropar någon. Tyvärr ville den inte bli närskådad med lupp.

En välförtjänt fika - och sen kanske tälja något fint.

En välförtjänt fika – och sen kanske tälja något fint.

Bredvid stigen finns ofta mer spännande sätt att ta sig fram.

Bredvid stigen finns ofta mer spännande sätt att ta sig fram.

Vårfixning på Hökaberg

På söndag 13 april åker vi till Hökaberg och dess vackra betesmarker, vitsipporna blommar.

Där vårfixar vi med att röja, faga m.m. Ta gärna med lämpliga redskap.

Samling Billingehovs parkering kl 09.00 för samåkning eller på egen hand Hökaberg kl 09.30.

Glöm inte fika. Vädret verkar bli bra, så det kan bli en fin förmiddag i markerna där.

Frågor, kolla med Ingvar Fredriksson, 0500-435541, 073-7273648.

Välkomna!

UTE_6

Lyckad utflykt med Natursnokarna 6 april

Natursnokarna

Det blev en härlig dag ute där ca 30 barn och 10 vuxna följde med på en strapatsrik klättring uppför Billingen. Det tittades på grodrom i en damm och snokarna snokande reda på var dammen fick sitt vatten ifrån, vilket visade sig vara en underjordisk bäck. Det blev klättring och undersökning av Ryds grottor och en hel del annat! Nästa träff är 27 april – Välkomna då!

Nedan ser ni några bilder från Natursnokarnas första utflykt.

Några av de ca 30 barn som var med på årets första "snokar" utflykt.

Några av de ca 30 barn som var med på årets första ”snokar” utflykt.

Fika vid en bäckravin

Fika vid en bäckravin

Vandring/klättring/krypning genom Ryds grottor

Vandring/klättring/krypning genom Ryds grottor

Ledaren Leif tar sig fram i Ryds grottor

Ledaren Leif tar sig fram i Ryds grottor

 

 

 

Ut i Naturen, 6:e träffen

UT I NATUREN, VINTERN 2014

–         en rapport från sjätte träffen 140323, Loringaskogen Sjogerstad

 Halvklart, 8 grader, måttlig SV vind.

Denna vårlika marssöndag var vi 9 personer som mötte upp på Billingehovs parkering för en träff i UTE-cirkeln. Våren är ca 3 veckor tidigare i år än normalt. Vi började med avprickning och genomgång av förra träffens rapport. Därefter satte vi oss i bilarna och for ut på östra leden, körde söderut till Loringa. Där svängde vi av mot Sjogerstad och halvvägs upp i backen parkerade vi på den nya parkeringsplatsen vid Loringaskogen.

Loringaskogen kommer att bli kommunens nästa naturreservat, det 27:e. Loringaskogen är i huvudsak ett betat ädellövskogsområde med mest ask och alm, inslag av lönn, ek och björk, samt klibbal i fuktigare områden. Askarna är i stor omfattning angripna av askskottsjuka, några har dött. Området ligger i östra sluttningen av Billingen på kalkberggrund i de övre delarna och alunskiffer i de nedre delarna. Det gör att vatten kör ut i sluttningen och bildar källor och kärr. I de kalkrika delarna pågår kalktuffbildning. Fyra rödlistade arter är påträffade, alm, ask, ängsstarr och mindre hackspett. Som signalarter finns bl.a. bågpraktmossa, kamtuffmossa, rutlungmossa, trubbfjädermossa, trädporella, blåsippa, bäckbräsma, gräsull, kransrams, kärrfibbla, ormbär, springkorn, trolldruva och tvåblad. Arealen är 23 ha, uppdelat på tre områden, största delen ligger mellan väg 26 och vägen till Sjogerstad.

UTE_6   Vår vandring började vid parkeringsplatsen och vi gick upp mot de högre delarna och sedan söder ut. Den första vårblomman vi såg var vårlök i gräsmarkerna. Där sprang det flera vargspindlar på fjolårsgräset. Vi såg på blommande hassel och UTE_61klibbal. Vi tyckte att hasseln i flera fall var trädlika i växten. Kanske har de här en gen som gynnar det växtsättet. Almen var nästan i blom. Eftersom det varit betat under lång tid är buskskiktet svagt utvecklat, vi såg några få hagtorn och nypon, en del krusbär och vinbär. En krypande växt med små taggar på var blåhallon. I de mer lundartade partierna såg vi blåsippa, vitsippa, skogsbingel och vårfryle blomma. Vid bäckarna såg vi blad av bäckveronika och bäckbräsma. Mossor här var kalkkammossa, kamtuffmossa, bågpraktmossa och någon art av fickmossa. Vi såg och/eller hörde en del fåglar, såsom blåmes, entita, talgoxe, rödhake, bofink, koltrast, rödvingetrast och gröngöling.

När vi kom till en stenmur, där det låg en del vindfällen, så satte vi oss trädstammarna och intog vårt förmiddagskaffe. Det smakade som vanligt bra, men vi stördes lite av ljudet från bilarna på väg 26. I stor del av vår natur finns störande ljud från trafiken. Vi vände här och gick UTE_62tillbaka i den nedre, sankare delen. Här fick vi syn på en röd, vacker skålsvamp, som växte på alved. Det var scharlakansröd vårskål, som är en signalart. Den är inte omnämnd i reservatsbeskrivningen, så det var ett fint fynd vi gjorde. Här finns också ett sank område som inte har betats. Där har skogen lämnats i fred och här fanns gott om död ved. Vi såg några olika tickor och skinn här. Den vi kände igen var fnöskticka, de övriga vågade vi oss inte på att artbestämma. Över oss hördes ljudet av ormvråk, vi några flyga. En av rovfåglarna hade kluven stjärt, det var en glada. Det är en fågel som varit borta från området under lång tid, men som är på väg tillbaka. Det var roligt att få syn på den. Mot slutet av vandringen fick vi syn på gröngölingen som vi hört till och från under hela vandringen.

När vi åter till bilarna, så konstaterade vi att vi sett ett fint ädellövskogsområde, litet annorlunda och öppet, jämfört med många andra områden utmed Billingens sluttningar. Det är värt att besöka under andra årstider. Det var så jag mindes utfärden. /INGVAR

Fjärilar och humlor – presentation

Kretsen har nu haft sitt första månadsmöte. Totalt var vi 36 personer som lyssnade till föredraget om fjärilar och humlor i trädgården och HÄR finner du delar av presentationen som visades under kvällen.

Lycka till med att designa din trädgård så att du får många besök av våra vackra humlor, fjärilar och bin.

Tips på litteratur om humlor och fjärilar:
1. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna -Fjärilar: Dagfjärilar
2. Söderström, Bo (2006). Svenska Fjärilar – en fälthandbok. Albert Bonniers Förlag
3. Dagfjärilar i Västsverige (2006). Utgiven av Länsstyrelserna i Hallands län och Västra Götalands län.
4. Holmström, Göran (2009). Humlor – Alla Sveriges arter, så känner du igen dem i naturen- och i trädgården. Brutus Östlings Bokförlag
5. Söderström, Bo (2013). Humlor – en fälthandbok.

Hoppas vi ses på nästa månadsmöte!

skogspärlemorfjäril1